En förtjusande dag som idag idag idag

Idag är det skärgård... En söndag då ingenting händer, då himmeln är grå och inga bilar hörs. Jag är som vanligt rastlös och vill träffa folk och hitta på något. Skillnaden nu är att det är en slags positiv rastlöshet. Jag har återfått mycket av den energi jag dränerades på i somras och vill nu göra saker för att det är roligt och inte bara för att fylla dagarna. Känner mig lite som ett barn som måste sitta still i skolan men som inget hellre vill än att springa ut på rast. Det kryper i benen och rycker i armarna sådär lite halvirriterande.

Ovanpå detta har jag tusen känslor som virvlar runt i kroppen. Vilken ska jag fästa mig vid? Vilka känslor är på riktigt? Osäkerheten bidrar till känslan av rastlöshet, jag vill ha klarhet, vill att någonting ska hända, vill få ett tecken. Samtidigt njuter jag av att känna allt detta, medveten om hur snabbt det kan vända. Ibland tror jag nästan att någon sitter med en fjärrkontroll och zappar för så fort kan känslorna förändras, klick, klick, klick så går jag från ledsen till hoppfull till glad.

En förtjusande dag som idag idag idag är jag hoppfull, glad, nervös, förväntansfull och uttråkad!

Ha det skärgård folks!