Lyckan kommer, lyckan går.
Vänner försvinner, vänskap återuppstår.
Jag mår som jag förtjänar och förtjänar det jag får.
Känner orden ventileras i tankarnas oändliga spår.
Trots allt som hänt,
står lyckans dörr på glänt.
Det är som allt jag känt
har blivit upp-och ned-vänt.
Där jag förut kände press
var orkeslös och less.
Har jag idag mod och finess,
klarar att hantera stress.
Med nytt mod går jag och bredvid går du,
det finns inget då bara framtid och nu.
Låt oss glömma det som varit, men inte det vi lärt:
Att tala med varandra för det är mödan värt.
Tillägnad min vän A.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar